dagens inlägg - broshan som blev kvar.
2012-08-30 @ 23:37:43
"Sanningen om mig? Jag mår prima, tror jag, asså min storebror är död, begick självmord 2:e Juni, 2011. Dom flesta vet inte ens det, inte ens folk i min klass. Brukar se han ibland, får syner. Sen han dog så har jag haft psykosanfall. Igår såg jag honom framför mig, försökte gå nära honom, fast han gick bara bakåt. Sen skrek jag hans namn, han ryggade bara tillbaks. Till slut så försvann han. Har förlorat min storebror, han var bara 19. Jag har själv en hjärtsjukdom som utlöses lite då och då.. Jag vet att han kollar ner på mig nu, han ser att jag blir svagare dag för dag. Han är besviken över mig på senare tiden, för jag gav upp allting för en tjej som lämnade mig efter fyra månader för att hon tyckte jag var för depressiv. Han sa när jag var yngre "du ska alltid behandla tjejer som prinsessor" och ja.. Jag försökte, men det gick inte så bra ändå. Gav allt, men förlorade allt ändå. Ända sedan han försvann har ingenting varit densamma. Har förlorat min bästavän, han blev skjuten nere i Malmö, han var bara 15.
Broshan hade det svårt i livet. Han mådde inte bra, och gjorde många konstiga saker. Han blev mobbad när han var 13-14 år gammal, han kunde aldrig glömma det. Hans tjej som var tillsammans med han i 4 år, lämnade honom för han förändrades. Han började gå fel väg, fel umgänge, ta saker han inte borde ta. Till slut började han hata sig själv, en morgon vid ungefär 4 tiden så får vi ett samtal. Jag svarar, alla andra sov.. Jag får det här till svar "får vi prata med dina anhöriga, det är viktigt." och jag väckte min mamma. Hon svarar luren säger bara "ja, det stämmer.", "vad sa du?", "mår min älskling bra?!" - efter det tappade hon telefonen. Jag plockade upp den och dom sa att vi ska till Lunds Universitetssjukhus snarast möjligt. Vi åkte dit direkt, och hittade honom död i hans sjukhusrum. Han hade hängt sig själv, för att han var trött på livet. Innan han dog sa han till min kusin "ta hand om Sina, lova mig" och min kusin förstod inte. En månad efter min storebrors död misshandlade min kusin mig så att jag fick en krafit hjärnskakning. Fick minnesluckor, sen dess kommer jag inte ihåg några av mina barndomsminnen.
Nu vet ni min historia. Fråga inte mer om min bakgrund. Det här är tillräckligt för er att veta, ni behöver inte veta mer än så. Tack för att ni läste.."
"Sanningen om mig? Jag mår prima, tror jag, asså min storebror är död, begick självmord 2:e Juni, 2011. Dom flesta vet inte ens det, inte ens folk i min klass. Brukar se han ibland, får syner. Sen han dog så har jag haft psykosanfall. Igår såg jag honom framför mig, försökte gå nära honom, fast han gick bara bakåt. Sen skrek jag hans namn, han ryggade bara tillbaks. Till slut så försvann han. Har förlorat min storebror, han var bara 19. Jag har själv en hjärtsjukdom som utlöses lite då och då.. Jag vet att han kollar ner på mig nu, han ser att jag blir svagare dag för dag. Han är besviken över mig på senare tiden, för jag gav upp allting för en tjej som lämnade mig efter fyra månader för att hon tyckte jag var för depressiv. Han sa när jag var yngre "du ska alltid behandla tjejer som prinsessor" och ja.. Jag försökte, men det gick inte så bra ändå. Gav allt, men förlorade allt ändå. Ända sedan han försvann har ingenting varit densamma. Har förlorat min bästavän, han blev skjuten nere i Malmö, han var bara 15.
Broshan hade det svårt i livet. Han mådde inte bra, och gjorde många konstiga saker. Han blev mobbad när han var 13-14 år gammal, han kunde aldrig glömma det. Hans tjej som var tillsammans med han i 4 år, lämnade honom för han förändrades. Han började gå fel väg, fel umgänge, ta saker han inte borde ta. Till slut började han hata sig själv, en morgon vid ungefär 4 tiden så får vi ett samtal. Jag svarar, alla andra sov.. Jag får det här till svar "får vi prata med dina anhöriga, det är viktigt." och jag väckte min mamma. Hon svarar luren säger bara "ja, det stämmer.", "vad sa du?", "mår min älskling bra?!" - efter det tappade hon telefonen. Jag plockade upp den och dom sa att vi ska till Lunds Universitetssjukhus snarast möjligt. Vi åkte dit direkt, och hittade honom död i hans sjukhusrum. Han hade hängt sig själv, för att han var trött på livet. Innan han dog sa han till min kusin "ta hand om Sina, lova mig" och min kusin förstod inte. En månad efter min storebrors död misshandlade min kusin mig så att jag fick en krafit hjärnskakning. Fick minnesluckor, sen dess kommer jag inte ihåg några av mina barndomsminnen.
Nu vet ni min historia. Fråga inte mer om min bakgrund. Det här är tillräckligt för er att veta, ni behöver inte veta mer än så. Tack för att ni läste.."
| Kategori - Allmänt
började typ lipa när jag läste denna texten :c
"Sanningen om mig? Jag mår prima, tror jag, asså min storebror är död, begick självmord 2:e Juni, 2011. Dom flesta vet inte ens det, inte ens folk i min klass. Brukar se han ibland, får syner. Sen han dog så har jag haft psykosanfall. Igår såg jag honom framför mig, försökte gå nära honom, fast han gick bara bakåt. Sen skrek jag hans namn, han ryggade bara tillbaks. Till slut så försvann han. Har förlorat min storebror, han var bara 19. Jag har själv en hjärtsjukdom som utlöses lite då och då.. Jag vet att han kollar ner på mig nu, han ser att jag blir svagare dag för dag. Han är besviken över mig på senare tiden, för jag gav upp allting för en tjej som lämnade mig efter fyra månader för att hon tyckte jag var för depressiv. Han sa när jag var yngre "du ska alltid behandla tjejer som prinsessor" och ja.. Jag försökte, men det gick inte så bra ändå. Gav allt, men förlorade allt ändå. Ända sedan han försvann har ingenting varit densamma. Har förlorat min bästavän, han blev skjuten nere i Malmö, han var bara 15.
Broshan hade det svårt i livet. Han mådde inte bra, och gjorde många konstiga saker. Han blev mobbad när han var 13-14 år gammal, han kunde aldrig glömma det. Hans tjej som var tillsammans med han i 4 år, lämnade honom för han förändrades. Han började gå fel väg, fel umgänge, ta saker han inte borde ta. Till slut började han hata sig själv, en morgon vid ungefär 4 tiden så får vi ett samtal. Jag svarar, alla andra sov.. Jag får det här till svar "får vi prata med dina anhöriga, det är viktigt." och jag väckte min mamma. Hon svarar luren säger bara "ja, det stämmer.", "vad sa du?", "mår min älskling bra?!" - efter det tappade hon telefonen. Jag plockade upp den och dom sa att vi ska till Lunds Universitetssjukhus snarast möjligt. Vi åkte dit direkt, och hittade honom död i hans sjukhusrum. Han hade hängt sig själv, för att han var trött på livet. Innan han dog sa han till min kusin "ta hand om Sina, lova mig" och min kusin förstod inte. En månad efter min storebrors död misshandlade min kusin mig så att jag fick en krafit hjärnskakning. Fick minnesluckor, sen dess kommer jag inte ihåg några av mina barndomsminnen.
Nu vet ni min historia. Fråga inte mer om min bakgrund. Det här är tillräckligt för er att veta, ni behöver inte veta mer än så. Tack för att ni läste.."
började typ lipa när jag läste denna texten :c
"Sanningen om mig? Jag mår prima, tror jag, asså min storebror är död, begick självmord 2:e Juni, 2011. Dom flesta vet inte ens det, inte ens folk i min klass. Brukar se han ibland, får syner. Sen han dog så har jag haft psykosanfall. Igår såg jag honom framför mig, försökte gå nära honom, fast han gick bara bakåt. Sen skrek jag hans namn, han ryggade bara tillbaks. Till slut så försvann han. Har förlorat min storebror, han var bara 19. Jag har själv en hjärtsjukdom som utlöses lite då och då.. Jag vet att han kollar ner på mig nu, han ser att jag blir svagare dag för dag. Han är besviken över mig på senare tiden, för jag gav upp allting för en tjej som lämnade mig efter fyra månader för att hon tyckte jag var för depressiv. Han sa när jag var yngre "du ska alltid behandla tjejer som prinsessor" och ja.. Jag försökte, men det gick inte så bra ändå. Gav allt, men förlorade allt ändå. Ända sedan han försvann har ingenting varit densamma. Har förlorat min bästavän, han blev skjuten nere i Malmö, han var bara 15.
Broshan hade det svårt i livet. Han mådde inte bra, och gjorde många konstiga saker. Han blev mobbad när han var 13-14 år gammal, han kunde aldrig glömma det. Hans tjej som var tillsammans med han i 4 år, lämnade honom för han förändrades. Han började gå fel väg, fel umgänge, ta saker han inte borde ta. Till slut började han hata sig själv, en morgon vid ungefär 4 tiden så får vi ett samtal. Jag svarar, alla andra sov.. Jag får det här till svar "får vi prata med dina anhöriga, det är viktigt." och jag väckte min mamma. Hon svarar luren säger bara "ja, det stämmer.", "vad sa du?", "mår min älskling bra?!" - efter det tappade hon telefonen. Jag plockade upp den och dom sa att vi ska till Lunds Universitetssjukhus snarast möjligt. Vi åkte dit direkt, och hittade honom död i hans sjukhusrum. Han hade hängt sig själv, för att han var trött på livet. Innan han dog sa han till min kusin "ta hand om Sina, lova mig" och min kusin förstod inte. En månad efter min storebrors död misshandlade min kusin mig så att jag fick en krafit hjärnskakning. Fick minnesluckor, sen dess kommer jag inte ihåg några av mina barndomsminnen.
Nu vet ni min historia. Fråga inte mer om min bakgrund. Det här är tillräckligt för er att veta, ni behöver inte veta mer än så. Tack för att ni läste.."
Kommentarer
Trackback